... som Traste Lindén sjöng. Nu kickar vi liv i Klockarbarbro en sista gång.
Kolla bara.
You've got to see my bottle full of charm
För om ingen skriver ner alla de här intelligenta tankarna - då bevaras de ju inte till eftervärlden!
måndag, september 29, 2008
tisdag, juni 17, 2008
I see a star
För några veckor sedan var Anna här och vi tog vår sedvanliga tur på Petter & Lottas. Jag bläddrade bland skivorna och hittade en vinylsingel, Mouth & MacNeals "I see a star" som var med i Eurovision Song Contest någon gång på 70-talet.
Jag kom direkt att tänka på en kollega som jag hade i Söderhamn. Han älskade den låten och gick och sjöng på den när det var melodifestivaltider. Jag hjälpte honom att anförskaffa den i digitalt format och han var eld och lågor, tvingade in alla i hans rum för att lyssna på den.
Först bläddrade jag förbi, men sen bestämde jag mig för att köpa den och skicka den till honom. Vi hade visserligen aldrig någon nära relation men vi var rätt få i Söderhamn och man blev ändå rätt nära bara av att jobba ihop. Dessutom visste jag ju att han inte hade låten på skiva. Jag tänkte att han nog skulle tycka att det var kul att få den.
Det dröjde ett tag innan jag skickade den. Jag slog in den i gammal kartong, tejpade ihop - men hittade inte hans adress. Det var flera år sedan vi jobbade ihop och jag visste var han hade bott då, men där fanns han inte kvar. Till slut slog det mig att jag sett hans son på Facebook. Genom honom fick jag adressen och några dagar senare skickade jag skivan.
Veckan efter ringde han mig på jobbet. Han hade letat upp mitt hemnummer och ringt och fått mitt nummer av Ronnie. Han var jätteglad för skivan - även om han efter en stund medgav att han behövde skaffa sig en vinylspelare för att kunna lyssna på den - och att han faktiskt skaffat den på cd sedan sist.
Vi pratade rätt länge om vad som hänt sedan Söderhamnsgänget spritts för vinden. Han berättade om vad han hade för framtidsplaner, kanske en bok till. Vi var överens om att det var en bra tid vi hade haft på samma jobb, båda trivdes bra där och såg tillbaka på det som något väldigt roligt.
Jag lovade att höra av mig om jag var i närheten av där han bodde, så vi kunde ta en fika. Jag trodde nog inte att jag skulle göra det i den närmsta framtiden, jag är inte där så ofta. Men han lovade också att slå en signal om han kom till Gävle.
I dag mejlade min chef från Söderhamnstiden och berättade att han har gått bort. Plötsligt, i går, åkte han in på akuten med någon märklig infektion i kroppen och så var han borta. Ingen som helst förvarning.
Det finns många saker man skulle kunna skriva om honom och om det som hände men tankarna snurrar och många andra skulle skriva det bättre än jag. Det räcker med följande:
jag är glad att jag köpte skivan och jag är glad att jag skickade den.
Jag kom direkt att tänka på en kollega som jag hade i Söderhamn. Han älskade den låten och gick och sjöng på den när det var melodifestivaltider. Jag hjälpte honom att anförskaffa den i digitalt format och han var eld och lågor, tvingade in alla i hans rum för att lyssna på den.
Först bläddrade jag förbi, men sen bestämde jag mig för att köpa den och skicka den till honom. Vi hade visserligen aldrig någon nära relation men vi var rätt få i Söderhamn och man blev ändå rätt nära bara av att jobba ihop. Dessutom visste jag ju att han inte hade låten på skiva. Jag tänkte att han nog skulle tycka att det var kul att få den.
Det dröjde ett tag innan jag skickade den. Jag slog in den i gammal kartong, tejpade ihop - men hittade inte hans adress. Det var flera år sedan vi jobbade ihop och jag visste var han hade bott då, men där fanns han inte kvar. Till slut slog det mig att jag sett hans son på Facebook. Genom honom fick jag adressen och några dagar senare skickade jag skivan.
Veckan efter ringde han mig på jobbet. Han hade letat upp mitt hemnummer och ringt och fått mitt nummer av Ronnie. Han var jätteglad för skivan - även om han efter en stund medgav att han behövde skaffa sig en vinylspelare för att kunna lyssna på den - och att han faktiskt skaffat den på cd sedan sist.
Vi pratade rätt länge om vad som hänt sedan Söderhamnsgänget spritts för vinden. Han berättade om vad han hade för framtidsplaner, kanske en bok till. Vi var överens om att det var en bra tid vi hade haft på samma jobb, båda trivdes bra där och såg tillbaka på det som något väldigt roligt.
Jag lovade att höra av mig om jag var i närheten av där han bodde, så vi kunde ta en fika. Jag trodde nog inte att jag skulle göra det i den närmsta framtiden, jag är inte där så ofta. Men han lovade också att slå en signal om han kom till Gävle.
I dag mejlade min chef från Söderhamnstiden och berättade att han har gått bort. Plötsligt, i går, åkte han in på akuten med någon märklig infektion i kroppen och så var han borta. Ingen som helst förvarning.
Det finns många saker man skulle kunna skriva om honom och om det som hände men tankarna snurrar och många andra skulle skriva det bättre än jag. Det räcker med följande:
jag är glad att jag köpte skivan och jag är glad att jag skickade den.
tisdag, januari 30, 2007
Schlagerterror
"Värst vad de är noggranna med säkerheten på melodifestivalen. Som Sveriges Pentagon", tyckte nyhetschefen.
"De är nog rädda för att Josefin ska göra något terrorattentat mot Magnus Uggla", svarade kulturredaktören.
"De är nog rädda för att Josefin ska göra något terrorattentat mot Magnus Uggla", svarade kulturredaktören.
måndag, januari 29, 2007
Yey!
"Du har nu beviljats ackreditering till 4. Melodifestivalen 2007 - Gävle (Gävle, Läkerol Arena) som arrangeras 2007-02-24. Du kan hämta din ackrediteringsbadge vid Ackrediteringsboden från och med 2007-2-22 kl 11.00. För att få ut din ackrediteringsbadge måste du kunna visa presslegitimaton (SJFs eller tidningens/radions/tv-stationens eget pressleg), alternativt intyg undertecknat av arbetsgivare med dennes kontaktuppgifter (telefonnummer, e-post och adress).
Med vänliga hälsningar
SVT Kommunikation"
Med vänliga hälsningar
SVT Kommunikation"
torsdag, november 23, 2006
Ålderstecken
Kära vänner, vi börjar bli gamla. Här är mina senaste bevisbördor:
1. Johnny Depp är inte längre allmänt betraktad som snyggast i världen.
2. Högstadieeleverna känner inte igen Tre Kronor-Taggen (Jonatan Rodriguez) i Unga Riks uppsättning av Skuggfåglarna.
3. Det är 17 år sedan Madonna släppte "Like a prayer". SJUTTON ÅR.
1. Johnny Depp är inte längre allmänt betraktad som snyggast i världen.
2. Högstadieeleverna känner inte igen Tre Kronor-Taggen (Jonatan Rodriguez) i Unga Riks uppsättning av Skuggfåglarna.
3. Det är 17 år sedan Madonna släppte "Like a prayer". SJUTTON ÅR.
torsdag, november 09, 2006
Kära lokalradion!
Jag arbetar med nyheter. Därmed behöver jag veta vad som hänt under natten, innan jag åker till jobbet. Jag tågpendlar och åker mycket bil, dessutom - vilket gör att jag behöver ha koll på trafikrapporterna om förseningar och problem efter vägarna.
Alltså behöver jag lyssna på era nyhetssändningar och trafikrapporter dagligen. Dessutom tycker jag att det är småtrevligt med lokalradion. Man hör intervjuer på dödsbrett hälsingemål och det värmer alltid lite i hjärtat och ger hemlängtan.
Så, det är trevligt med lokalradion. Men framförallt: jag MÅSTE lyssna på lokalradion och det gör jag varje morgon mellan ungefär 6.30 och 7.30.
Så snälla söta rara lokalradion.
Jag ber er på mina bara knän.
Spela aldrig, ALDRIG, mera Martin Stenmarks 7milakliv mellan 6.30 och 7.30 på morgonen. Jag har nog svårt att vara vaken så dags ändå.
Snälla? Jag BER er.
Alltså behöver jag lyssna på era nyhetssändningar och trafikrapporter dagligen. Dessutom tycker jag att det är småtrevligt med lokalradion. Man hör intervjuer på dödsbrett hälsingemål och det värmer alltid lite i hjärtat och ger hemlängtan.
Så, det är trevligt med lokalradion. Men framförallt: jag MÅSTE lyssna på lokalradion och det gör jag varje morgon mellan ungefär 6.30 och 7.30.
Så snälla söta rara lokalradion.
Jag ber er på mina bara knän.
Spela aldrig, ALDRIG, mera Martin Stenmarks 7milakliv mellan 6.30 och 7.30 på morgonen. Jag har nog svårt att vara vaken så dags ändå.
Snälla? Jag BER er.
tisdag, oktober 03, 2006
Mardrömmar
Jag försöker att inte döma mig själv så hårt men i dag känner jag mig som en ynklig ytlig människa.
Tre stressdrömmar, samma natt:
1. Jag och två okända människor är kidnappade och flyr för livet i becksvart mörker. Känner panikkänslor.
2. Min kusin är utomlands och en naturkatastrof drabbar platsen. Ingen vet om hon har överlevt eller var hon är. Känner panikkänslor.
3. Ronnie packar upp sin första flyttlåda och där ligger ett par crocs. Känner panikkänslor.
Tre stressdrömmar, samma natt:
1. Jag och två okända människor är kidnappade och flyr för livet i becksvart mörker. Känner panikkänslor.
2. Min kusin är utomlands och en naturkatastrof drabbar platsen. Ingen vet om hon har överlevt eller var hon är. Känner panikkänslor.
3. Ronnie packar upp sin första flyttlåda och där ligger ett par crocs. Känner panikkänslor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Fortsätt till:
Om mig
- klockarbarbro
- Gävle, Sweden
- Klockarbarbro har egentligen en bilddagbok men ibland kliar det i skrivnerverna efter jobbet också. Som när det är melodifestival till exempel.